Den digitala världen – en artikel om tillgänglighet i digitala kanaler

En gång i tiden bestod det man kunde se på en datorskärm av en svart bakgrund och text. Lite senare kom också rutor med text. Datorer och internet var en relativt liten värld skapad av och för entusiaster och professionella intressen. Språkbruket var anpassat därefter. I dagens läge är datorer av olika format med uppkoppling till internet i princip oundvikliga. Även den mest tekniskt ointresserade förväntas ha Bank-ID och få sina lönespecifikationer på applikationer. Vi handlar på nätet och vi hänvisas till att hantera ärenden med statliga myndigheter och tjänster online. Informationsteknologin som hade en väldigt begränsad målgrupp har kommit att involvera oss alla oavsett intresse eller kunskap på området.

Våra liv, myndigheter och organisationer syns i social media, vårt samhälle ber oss söka information och utföra våra ärenden på digitala plattformar. Vår moderna historia vävs samman med den digitala världen. Med tanke på hur allmängiltigt internet har blivit så är det inte så förvånande hur ofta det dyker upp tillgänglighetsproblem. Allt från oeftertänkta innovationer till dålig kommunikation och tekniska perspektiv som inte ser ut att ha vidgat sin förväntade målgrupp sen den digitala världens begynnelse. Detta är ofta som mest påtagligt för de med kognitiva funktionsnedsättningar, men jag vågar påstå att i princip alla människor som varit online någon gång har öppnat en webbsida som får dem att känna sig som främlingar som gått vilse på en okänd plats.

Intern och extern information

Innan jag går in mer på detta fenomen vill jag påpeka skillnaden mellan webbsidor och tjänster som riktar sig till allmänheten och dem som riktas mot en specifik målgrupp. En organisations intranät eller webbsidor och tjänster som riktar sig mot specifika professioner och specialintressen har av sin natur andra förväntningar från sin målgrupp. Detta är inte nödvändigtvis ett problem. Åtminstone så länge de som måste ta sig in i den interna informationens värld får den hjälp och verktyg som krävs och så länge kommunikation riktad mot allmänheten faktiskt kan förstås av allmänheten. Målgruppen är avgörande.

Om man ska marknadsföra något som är bra för en väldigt nischad profession är det en fördel om budskapet också kan nå fram till de chefer som bestämmer över deras budget. Det kan vara värt tid och resurser att kunna presentera två olika versioner av samma information anpassade efter målgrupp.

Det jag skriver om i resten av denna artikel gäller huvudsakligen webbsidor och tjänster riktade till allmänheten. Men ställ dig ändå frågan om det vore en fördel ifall andra också kunde förstå den interna information du hanterar.

Problem med Webbdesign

Går det att se vad som är en knapp eller länk och vad som endast är text? Är det dålig kontrast mellan texten och bakgrunden? Är textens teckensnitt svår att läsa? Sitter knappar och länkar där man kan förvänta sig att hitta dem? Börjar webbsidan automatiskt spela upp en video, animationer eller reklam-banners som aggressivt försöker lägga beslag på din uppmärksamhet? Innehåller startsidan massor av informationsrutor om alldeles för många saker?

Webbdesign kan vara rörig, förvirrande, svår att avläsa och mentalt utmattande. Webbdesign har genomgått ett antal positiva och negativa trender genom åren. Designtrenden har generellt rört sig mot mer avskalad och minimalistisk ”ren design,” men det finns fortfarande skräckexempel där designern antingen varit oeftertänksam eller oförskämt kreativ. Det är viktigare att informationen når fram än att den presenteras på ett intressant sätt.

Problem med Språkbruk

Texter är alltid påverkade av hur och vart webbdesigners presenterar den. Men går det att förstå vad som står på webbsidan? Är det fullt av begrepp, ovanliga ord och uttryck som gemene man inte känner igen? Är meningarna långa och kommatecknen fler än punkterna? Presenterar texten olika steg i en logisk ordning? Vad som är eller inte är lättläst text är svårt att mäta efter hårda regler. Vem bestämmer vilka ord som är vardagliga och för vem?  Även Lättlästa texter kommer vara svårare att förstå ju äldre de blir.

“Front end” och “Back end” design

Digital design delas ofta upp i koncepten ”front end” och ”back end.” De som designar back end bygger själva systemet och dess funktioner. De som designar front end bygger det som användaren ser och ska interagera med.

Problem kan uppstå både inom och mellan dessa två roller, men det faktum att man delar på dessa roller är också ett potentiellt problem som kan begränsar hur väl de förstår varandra. Back end kan fastna i interna perspektiv och falla tillbaka mot nischade mentaliteter likt de från det tidiga internet där varje användare förväntades vara en entusiast. Front end kan fastna i en ambition att sticka ut och vara innovativ.

Om detta inte görs med eftertanke kan inte användaren förlita sig på sina erfarenheter för att navigera sidan. Till exempel kan en webbsidas sökfunktion kanske inte sitta längst upp till höger, eller tydligt markerad i den övre menyraden och användaren får börja leta efter den. Varje användare (eller potentiell kund) har ett begränsat tålamod som dräneras av att behöva leta efter saker och försöka förstå något som inte är tydligt för dem. Tar tålamodet slut har webbsidan också förbrukat chansen att nå fram till dem.

Lösningar

Så hur kan man undvika och lösa dessa problem? Först och främst är det viktigt att tänka på dessa frågor i ett så tidigt skede som möjligt. Det är mycket lättare att bygga rätt om man gör det från början i stället för att bygga om något redan etablerat.

Sen så måste man lista ut hur man faktiskt ska göra. Kontakta människor och organisationer, ställ frågor och gör tester. En generell målgrupp kan funka bra, men det mest effektivt att fråga de som har eller kan förväntas ha det svårast att förstå och använda tjänsten. Som jag nämnde tidigare är dessa problem ofta som mest påtagliga för de med kognitiva funktionshinder, men även äldre människor och likande grupper är utmärkta för detta.

Jag vill även påpeka värdet i ”User Experience Design” (UX Design). UX design är den digitala motsvarigheten till industridesign. I korthet innebär UX design att skapa digitala produkter som är lätta att använda. Designers fokuserade på detta område har i princip uppgiften att genom användaren/kundens perspektiv lista ut vad som är tillgängligt och brygga gapet mellan perspektiven i front end och back end.