Jag sitter på bussen och läser morgontidningen med de ”riktiga” nyheterna på väg till jobbet. I var och varannan artikel möts jag av hänvisningar till olika uttalanden från politiker och även myndigheter som gjorts på olika sociala medieplattformar – ofta X (tidigare Twitter). På vägen hem från jobbet slösurfar jag i stället på kvällstidningarnas webbplatser. Precis som hos den seriösare morgontidningen är kvällstidningarnas artiklar välfyllda med hänvisningar till olika inlägg på sociala medier – här dominerar dock andra plattformar såsom Instagram och TikTok.
När jag som tonåring fick extrajobb på det lokala hembygdsmuseet i den lilla ort i Västmanland där jag är uppvuxen, lärde jag mig snabbt att gamla fotografier och tidningsartiklar var det som lockade flest besökare. När vi hade fotoutställningar, vilket vi ofta hade, kom besökare i alla åldrar för att minnas tillsammans.
Dagens nyhetsflöden och fotografier är framtidens källmaterial. Dagens sociala medier motsvarar i hög grad dåtidens tidningar, brev och fotografier men också de där informella samtalen och stunderna av skvaller i gathörnet eller vid brasan som vi önskar att vi idag kunnat få ta del av.
Hos Kungliga biblioteket finns sparade dagstidningar så långt tillbaka som från 1600-talet. Personarkiv finns hos de allra flesta arkivinstitutioner idag – och väcker ofta stort intresse hos forskare och besökare.
Internet är en enorm källa till kunskap, nyheter, trams och ”fake news” men även en plats för nya möten och socialt utbyte med vänner och familj. Finns det något mer typiskt för vår samtid än vårt Internetanvändande och vår skärmtid? Jag vågar påstå att nej – den tid vi lever i nu är Internets tid och de sociala mediernas tid. Merparten av oss som är vuxna kan (mer eller mindre) vagt minnas en tid utan sociala medier och direkt tillgång till Internet genom våra telefoner. Våra barn och de som är på väg in i vuxenvärlden nu kommer dock inte minnas en verklighet utan sociala medier, oändligt antal webbplatser och konstant tillgång till Internet.
”De sociala medierna formar vår samtid och våra åsikter.”
”Att då inte bevara dessa källor och denna typ av information är ett misstag och kommer att ses som en enorm informationsförlust i framtiden.”
De sociala medierna formar vår samtid och våra åsikter. Något som inte minst vårens diskussioner runt så kallade ”trollfabriker” och politiska partiers olika strategier runt kommunikation på Internet visat. Vad som skrivs och kommuniceras på Internet speglar men påverkar också vårt samhälle på en rad olika sätt. Att då inte bevara dessa källor och denna typ av information är ett misstag och kommer att ses som en enorm informationsförlust i framtiden.
I arkivlagens § 3 står det att myndigheters arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser
1. rätten att ta del av allmänna handlingar,
2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och
3. forskningens behov.
Även om denna paragraf endast är bindande för offentlig sektor så är punkterna 2 och 3 högst relevanta även för organisationer som inte lyder under offentlighetsprincipen.
Jag får ibland höra att information som publicerats på sociala medier eller webbplatser generellt sätt inte har ett bevarandevärde och därmed inte behövs för att säkerställa de angivna punkterna ovan. För mig är det som att säga att inga tidningar, affischer, brev, inspelningar från olika möten, radioprogram eller fotografier från förr borde ha sparats. Som att säga att inga av dagens e-postmeddelanden eller fax skickade under 80- och 90-talet behöver bevaras. Det är dock extremt sällan någon argumenterar för det.
Med det sagt menar jag inte att allt som publiceras på Internet behöver, eller ens ska, bevaras för evigt. Jag är dock övertygad om att mycket av det vi idag tar till oss via olika digitala kanaler kommer att vara ett uppskattat källmaterial i framtiden.
Så tillbaka till mitt nutida skrollande på mobilen på väg till eller från jobbet. Jag vet att jag inte är ensam om att få min dagliga dos av nyheter och uppdateringar via digitala tidningar och sociala medier. Det vi läser och får till oss via olika digitala plattformar formar oss, vårt samhälle, vår människosyn och våra val. Ett så viktigt källmaterial behöver säkras för framtiden och hanteras på ett långtidsbeständigt vis – utanför de kommersiella plattformar som äger och kontrollerar informationen så länge den enbart finns på respektive socialt medium.
Text publicerad i tidningen Arkiv Information Teknik, AIT, i september 2024. Författare: Magdalena Sjödahl
